Publicerad 2017-07-03

”A-kassans regelverk är enormt daterat – vi behöver göra om det i grunden”

Nästan en tredjedel av arbetskraften står utan ett medlemskap i a-kassan, det är svårt att förutse vilken ersättning du har rätt till och det finns en stor risk att du måste komplettera ersättningen från a-kassan med privata lån. Därför ägnade vi 2017 års seminarium i Almedalen till frågan: Ger arbetslöshetsförsäkringen tillräcklig trygghet?

Fyra av tio ersättningstagare måste låna

Regeringen höjde a-kassetaket senast 2015. Ändå får sju av tio heltidsanställda ut mindre än 80 procent av sin tidigare inkomst när de förlorar sitt jobb i dag. Resultatet är att fyra av tio måste låna pengar för att klara sin livssituation – trots att de får ersättning från a-kassan.

– A-kassetaket behöver indexeras för att ge en tillräcklig ekonomisk trygghet i perioder av arbetslöshet och skapa förutsättningar för den arbetslösa att söka jobb aktivt, säger Harald Petersson, ordförande på SO.

– Vi tycker att det var rimligt att höja a-kassetaket i viss mån, eftersom det inte hade gjorts på länge. Men vi tycker samtidigt att man kunde ha prioriterat mer av jobbinsatser och mindre av höjning. Forskningen visar att höga ersättningsnivåer och långa ersättningsperioder förlänger människors tid i arbetslöshet, minskar livstidsinkomster och försämrar social rörlighet. Höjningen till 910 kronor per dag är därför inte ett ansvarsfullt användande av de medel som finns, säger Niklas Wykman (M), riksdagsledamot.

– Det finns ingen brist på drivkrafter till arbete i Sverige, utan det lönar sig väldigt mycket att arbeta. Det handlar mycket mer om att få hjälp och stöd. Vi har en aktiv arbetsmarknadspolitik som försöker hitta en rimlig avvägning mellan krav och stöd för den enskilde, säger Irene Wennemo (S), statssekreterare i arbetsmarknadsutskottet.

Låg kännedom om arbetslöshetsförsäkringen

Sifo presenterade en färsk undersökning, som visar att människor som bor i Sverige bedömer att de kan mindre om arbetslöshetsförsäkringen än sjukförsäkringen och pensionssystemet. Ungefär var tredje person säger att de har bra eller ganska bra kunskaper om hur a-kassan fungerar, resten är osäkra.

– Jag är förvånad att den upplevda kännedomen om reglerna är så låg som den faktiskt är – även bland dem som arbetar, säger Johan Orbe, kundansvarig på Sifo.

– Reglerna i arbetslöshetsförsäkringen är krångliga och svåra att överblicka för den som blir arbetslös eller funderar på att gå med i en a-kassa. Vi vill se ett enklare och mer transparent regelverk. Om du blir arbetslös är det en trygghet att veta vilken ersättning du kommer att få. Då behöver du inte lägga lika mycket tid och kraft på den ekonomiska frågan utan kan i stället fokusera på att komma tillbaka i arbete snabbt, säger Harald Petersson.

– A-kassans regelverk är enormt daterat – jag tycker att vi behöver göra om det i grunden. Min ambition är att systemet ska bygga mer på information som redan finns om individen, till exempel månadsuppgifter om inkomst som arbetsgivarna ska börja rapportera inom de närmaste två åren. Men på kort sikt är det viktigare att fundera på hur vi skapar drivkrafter för folk att gå med i a-kassan, säger Irene Wennemo (S).

1,4 miljoner saknar medlemskap i a-kassan

Nästan en tredjedel av arbetskraften – totalt 1,4 miljoner människor – står utan ett medlemskap i a-kassan i dag.

– Vi trodde att a-kassorna skulle få en kraftigare medlemsökning när avgifterna sänktes 2014, men det blev inte så. Antalet medlemmar har växt i takt med arbetskraften de senaste åren, men andelen som är med i a-kassan ligger fortfarande kvar runt 69 procent, säger Melker Ödebrink, kanslichef på SO.

– Det är en prioriterad fråga för oss att öka andelen som är med i a-kassan. Att nå ut med information om det svenska a-kassesystemet till unga och nyanlända är viktigt, men också att politikerna ser över arbetsvillkoret. Vi vill att personer som inte når upp till dagens krav på 80 timmars arbete under sex månader ska kunna få ersättning utifrån det arbete som de faktiskt har gjort. Danskarna har till exempel ett system där man tjänar in en ersättningsdag för varje arbetad dag. Det finns flera olika alternativ som skulle öppna upp för en större del av arbetskraften att ta del av försäkringen, säger Harald Petersson.

– A-kassereglerna behöver en rejäl översyn. I dagens försäkring är det allt eller inget – antingen klarar du arbetsvillkoret och får full pott, eller så får du ingenting. Det kan handla om timmar och dagar som gör att man hamnar på den ena eller andra sidan och det tycker jag är en orimlig situation. Men det finns inte bara en väg framåt, utan vi behöver resonera om hur försäkringen ska se ut framöver, säger Irene Wennemo (S).

– För vår del är det självklart att människor som arbetar ska omfattas av en arbetslöshetsförsäkring och att det bör vara obligatoriskt – men på ett sådant sätt att man har kvar a-kassorna, som driver en väl fungerande verksamhet i dag, säger Niklas Wykman (M).

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail to someone